Hundrasen Tax

Den långlivade taxen, som kan bli uppemot 20 år gammal, är en mycket populär hundras. Den är liten men är verkligen en livlig liten varelse. Taxen kommer ursprungligen från Tyskland och används till jakt, främst som drivande grythund. Idag är den dock en omtyckt sällskapshund och har oftast legat på 10-i-topp listorna över Sveriges mest populära hundraser.

Lite historia om taxen

Taxen kallades från början dachshund på tyska vilket betyder grävlingshund. Just grävlingar är också det byte som taxen är mest intresserad av att jaga. Idag kallas den dock deckel på tyska. Framavlingen är egentligen en dvärgmutation från braquehundar, precis som basset är en dvärgmutation av franska braquehundar. År 1849 fick taxen sin första rasstandard, men då endast som korthårig variant. Numera finns även långhårig tax och strävhårig tax som raser och det finns totalt sett 3 olika storlekar av vardera – normalstor, dvärgtax och kanintax. Det är taxens bröstomfång som placerar den i en viss kategori.

Strävhårig tax

Den strävhåriga taxen är brun och mörkgrå/svart till färgen och har en relativt kort päls med lite nosskägg och buskiga ögonbryn. Deras päls måste plockas minst ett par gånger om året då den består av både täckhår och underull.

Långhårig tax

En långhårig tax är rödbrun i pälsen och har också en päls som måste skötas regelbundet. Kamning och borstning är det viktigaste för den långhåriga taxen så att den inte ska få irriterande tovor. Många långhåriga taxar används även som utställningshundar, då den rödbruna och glänsande pälsen gör att den även ser lite förnäm ut.

Korthårig tax

Den korthåriga taxen är enklast att sköta, om man ser till pälsvård. Håren är mycket korta och behöver i stort sett ingen vård alls. Den korthåriga taxen har flitigt använts som jakthund för att gå ned i gryt och gör det fortfarande. Även den strävhåriga syns ofta i skogarna i väntan på jakten.

Egenskaper hos taxen

Alla tre raser har ungefär samma temperament. De är livliga och beter sig ofta som en stor hund. De är vanligtvis jämna i humöret och blir sällan aggressiva trots att de är modiga små krabater som har ett fenomenalt luktsinne. Taxen behöver en stark ledare som är konsekvent och påhittig för att stimulera hunden som då betjänar husse eller matte med sin lydighet.
De små benen är det ordentligt med spring i och rasen är mycket uthållig, vilket gör att den kräver mycket motion. Överlag är det en frisk ras som kan bli mycket gammal men man måste dock vara uppmärksam på ryggen, då taxar ibland kan drabbas av diskbråck. Se därför till att taxen inte väger för mycket. En normalstor tax ska aldrig överstiga 9 kg. Man anser att de svenska taxarna inte är lika skarpa i sina jaktinstinkter som exempelvis de sydeuropeiska. Därför används de oftare till grytjakt nere på kontinenten.

Meriter

Inte sällan använder man taxar på hundutställningar men då är det inte bara utseendet som räknas. För att få höga utmärkelser i tävlingar, måste taxen ha gått igenom olika jaktprov då jaktinstinkten spelar en stor roll för aveln. Drivande jakthundsprov, grythundsprov samt viltspår är de tester en tax ska klara.